Julstök

Här julstökas det i lugn takt.

Jo, ni läste rätt, i lugn takt. Har ingen panik i år som jag brukar ha.

Har hunnit bakat en del och det är bland det bästa jag vet, att få baka.

I år blev jag inspirerad av Leila på tv så jag har också lagt några bakverk i burkar och dekorerat med band och etikett. Barnen blev alldeles till sig och ville öppna men inte förrän jul...

Nu ska jag baka en saffranskaka till främmandet som kommer i eftermiddag.

En kompis från lärarutbildningen kommer på besök.

Roligt för det var så länge sedan vi sågs.

Ha det så bra och njut av julen.

Julkramizar i massor.

Syskonkärlek

Visst ser de fantastiska ut och de är fantastiska också.

De är mina älsklingar.

Syskonkärleken blomstrar på alla sätt och vis.

Ibland är de jättegosiga med varandra...

Men tyvärr så visar de varandra andra sidan också...

De är experter på att retas och kivas och det finns ingenting som man inte kan bråka om. De hittar alltid något att retas om, minsta lilla småsak.

Så här är det nog i nästan varje hem där det bor syskon.

Trots allt så vet jag att Wille och Malou älskar varandra.

Kära tomten...

Liten blir stor

Vår kille har nu blivit 8 år.
Ofattbart att tiden går så fort.

Känns som igår när vi låg på BB och tittade på vårt mirakel.

Grattis Grattis storkillen ! ! !

Att göra under jul

Spela spel med familjen. (UNO är familjefavorit)

Träffa vänner

Scrappa

Åka pulka

Köra skoter (...vägrar åka)

Göra snöänglar

Baka

Mysa under en filt och se en bra film

Njuta av nuet

Snön ligger vit

Det var ett tag sedan jag bloggade. Jag har helt enkelt valt att lägga tiden på roligare saker. Visserligen är "blogging" roligt men det är inte roligare än att baka och pyssla med barnen.
Här har det bakats och fixats inför födelsedagskalas och jul.
Pepparkakshuset pryder bokhyllan med en gris som har stuckit in huvudet genom fönstret.
Det beror på att Malou åt upp trynet på den så fint dekorerade grisen.
Ja, hon kunde helt enkelt inte låta bli.

Idag hade Wille sitt kompiskalas, full fart och mycket skoj.
Förstår inte att min lillkille fyller åtta år på tisdag.
(Tur jag inte blir äldre själv)

Det blir dubbelt upp av luciatåg imorgon.
Först ut är det lilla lucia tåget på dagis och på kvällen är det dags för årskurs 2´s luciafirande. Härligt, jag längtar.

Nu är betygen äntligen satta. Visst finns det människor som är avundsjuka på lärare på somrarna och under övriga lov men jag lovar att ingen skulle vilja byta yrke med oss när det är dags för att sätta betyg.

Det har varit mycket stressigt ett tag nu men det ska det stundande julovet ändra på.
Längtar så oerhört till ledigheten men det är bara fem dagar kvar.
Jag har nedräkning till lovet istället för till julafton.
Ska jag försöka ta vara på mig själv lite bättre så kanske jag blir frisk från denna envisa förkylning.
Kramizar från Fjällbruden

Möhippa

I fredags satt jag mig på bussen med riktning mot Umeå. Trodde inte att jag skulle uppskatta en busstur så mycket som jag gjorde ;-) Att i lugn och ro lyssna på musik och läsa en bra bok fick tiden att gå fort. Väl framme mötte den blivande bruden mig vid busstationen. Hon visste förstås inte vem hon skulle möta... haha. Kvällen fortsatte i trevligt sällskap.

Lördagen var influerad av Afrika. Började med att klä ut bruden till afrikanska med peruk och välfylld rumpa. Sen bar det av till Afrika... började med att spela afrikanska trummor och följdes sen av afrikans dans. Det var roligt men jobbigt. Härliga rytmer och rörelser.

Efter en smarrig lunch blev det poängjakt på stan. Pinsamma uppdrag... Säger inget mer.

Sen var det dags för curling. Hade aldrig testat denna halkiga sport som visade sig vara jättekul och men svår. Det ser ju så enkelt ut på tv´n. Mina knän är färggranna idag :-)

Dagens träningspass avslutades med bastu och dusch... skönt men sen slog migränen till. Fy fanken vad trist och så typiskt. När man äntligen kommer iväg på något extra kul så drabbas man av något så hemskt. Hade inte med mig rätta medicinerna heller. Försökte härda ut men fick ge upp innan middagen.

Nu blickar jag framemot bröllopet i januari och då ska jag inte glömma migränmedicinen för inget ska få stoppa mig från att fira det fantastiska brudparets dag!

Tack till er underbara som ordnade möhippan så bra och tog hand om lilla mig.
Kramar till er alla och givetvis till bruden också.

Lättnad

Återigen har en sten fallit från mitt hjärta.

Malou har haft stora bekymmer med sina öron och än är det inte över.

För ett år sedan opererades det in rör i trumhinnorna och de ramlade sedan ut, såsom de ska. Efteråt ska trumhinnan läka ihop av sig själv men det gjorde inte den på höger sida och detta fenomen visade sig vara ganska ovanligt. Om den inte hade läkt ihop av sig själv på ett halvår skulle den opereras och lagas med hjälp av en sena från baksidan örat. Otroligt vad de kan.

Men inte vill man att ens barn ska behöva utsättas för en operation,

varför skulle just vår lilla tjej drabbas?

Idag var vi till Östersund på kontroll

och den har läkt ihop och allt var som det skulle.

Nu var det mer bekymmer på andra örat så vi får se om det blir

en ny omgång med rör.

Men slutligen, jag är så imponerad av att de kan göra hörseltest med så små barn. Malou tyckte det var spännande att bygga med klossar men man fick ju bara bygga när man hörde ett ljud...

Livets karusell

Livet rullar på.

Fortare än vad jag önskar.

Hur ska jag hinna allt jag vill?

Ekvationen över min tid går inte jämt ut.

Visst, det kommer en tid då jag får mycket av den varan

som är så värdefull nu.

Tyvärr är den ingen tröst när jag stressar som mest.

Äntligen snö

Äntligen snö... så efterlängtad.

Kalla mig galen men efter månader av grått så är det vita täcket välkommet.

Idag var barnen ute i pulkbacken med sin kusin och hade roligt väääldigt länge. När de väl kom in var de röda och kinder och näsa och fyllda av skratt.

Ser framemot vår tid i stugan med skoteråkning och givetvis pulkåkning :-)

Precis utanför stugan i Jorm finns härliga pulkbackar som barnen roar sig i... även jag. Många timmar blir det... Blir det inte pulkåkning vid stugan blir det på någon fjällkant.

Oj, nu när jag tänker på våra fjällturer blir jag sugen på grillade mackor, mums. Längtar, men tack och lov dröjer det inte länge tills det är dags för premiärturen med skoter.

Oron har lagt sig

Malou föddes med blåsljud på hjärtat. Det visade sig vara hål både mellan förmaken och kamrarna.
När hon var precis nyfödd gjordes ett EKG och ultraljud av hjärtat.
När hon var tremånader var vi till barn- och ungdomsmottagningen för ett nytt ultraljud som visade att hålet mellan förmaken hade växt ihop men det mellan förmaken fortfarande stod öppet.
Vi var välkomna på ett återbesök när hon blev tre år. Jag har alltid tänkt att kallelsen lär dröja med tanke på landstingets köer. Även om det inte är hela världen eftersom Malou aldrig visat sig vara påverkad av sitt håliga hjärta men visst har man tänkt på det och haft ett orosmoln över sig.
Otroligt nog blev Malou kallad på återbesök dagen innan hon fyller tre så vi var till Östersund idag. Återigen gjordes ett EKG och ultraljud på hjärtat. Malou var superduktig vid båda undersökningarna. Hjärtat är som det ska vara, helt och utan onödiga håligheter :-) Det har läkt ihop.

Jag är så lycklig !!!

Scrapcirkel

I onsdags samlades ett gäng scrapsugna tjejer och Folkets Hus. Det är tänkt att vi ska samlas varannan vecka och pyssla tillsammans.

Roligt att kunna dela ideér och grejer med varann.

Vi var inte så många i onsdags men det kommer fler till nästa gång.

Kanske lyckas jag göra några julkort nästa gång.

Jag längtar redan till den 19:e...

Kalas

Lilla prinsessan hade sitt kalas i lördags.

Egentligen fyller hon på onsdag men vi tjuvstartade lite.

Till kalaset kom nära och kära. Malou ville ha rosa tårta och kakor och givetvis fick hon sin vilja fram.

Det var full fart här hela dagen och det var väldigt trevligt. Malou fick så många paket så ett tag var hon alldeles vimsig och visste inte vilket paket hon skulle öppna.

Bordet och stolarna på bilden nedan ville jag köpa efter vi tapetserat om men maken tyckte att det bord och stolar hon redan hade dög fint. Till min stora lycka fick hon nu möbler med Disney prinsessorna på. Malou blev väldigt förtjust men som ni förstår blev mamman minst lika glad.

Tack till alla som kom och firade Malou

Scrapaddicted

Jag erkänner! Jag är galen i scrapbooking. Kan varken sticka eller virka så det scrapbooking har blivit mitt "handarbete". Lycka är när man kan få sitta ner och bara fixa en scrapsida, det är bra terapi för mig. Tänk att klipp och klistra kan vara så roligt.

Har införskaffat ganska mycket material och verktyg men man får aldrig för mycket av den varan. Problemet är hur man ska förvara allt på ett bra och effektivt sätt. Jag vill ha allt nära tillhands för det ska vara enkelt att slå sig ner och börja. Till min stora lycka fyndade jag denna fantastiska väska på scrapbookingmässan i Östersund. Den är inte bara tjusig den är toppen :-)

Nå, vad tycks?

Scrappat lite

Jag har tagit mig tid och scrappat lite. Det är så fantastiskt roligt. Här får ni se de senaste alsterna.

Jag är så glad över att det blir en liten scrapcirkel här i Ström, mycket roligt. Tack till er som tog initiativet :-)

Novemberlov

Skönt att familjen fått lite ledigt. Roger har varit föräldraledig och jag jobbade bara måndag till onsdag. Vi har inte gjort något särskilt men det är för härligt att bara få ta dagen som den kommer och ge all tid till barnen.

Sen kom Halloween...

Liemannen och trollet gick kvarteret runt på fredagkväll.
På lördag var vi på fest hos våra bästa vänner som hade förberett en fantastiskt middag och överraskningar i skogen för barnen. Det var ishand i bålen, grön spagetti... många roliga inslag. Malou var prinsessa, rosa prinsessa förstås.

Tack våra kära vänner för den roliga festen!

Släpp dig mamma

Jag och Malou passade på att bada i simhallen medan William spelade innebandy. Hon har kommit på vad roligt det är att bada nu när hon kan flyta med hjälpa av "musklerna".
När vi badat en stund ville hon sitta uppe på en madrass och glida omkring. Jag drog henne runt på madrassen och plötsligt ropade hon ut
"-Släpp dig mamma!"
Vad tokigt det lät men vad hon menade var att jag skulle släppa madrassen, alltså inte släppa väder. Fniss, rart med barn.

Härlig helg

Det har varit en härlig helg, synd bara att den var för kort och att "guben" jobbade.

Igår var vi och badade. Har varit lite försiktiga med det eftersom Malou haft problem med sina öron. Igår gjorde hon stora framsteg i vattnet och tyckte det var jättekul. Wille hade med sig en kompis och de hade mycket kul tillsammans i vattnet.

Idag har jag och Malou varit på skogpromenad. Vi bakade "krabilurer" och sen tog vi oss thermos och gick iväg. Det var ingenting märkvärdigt men mycket mysigt. På vägen hem hade vi kottar fulla ryggsäcken.

Nu har William kommit hem från Krokom. Har varit där på innebandycup. Enligt honom fick de silver. Bra jobbat och Grattis! Vill också passa på att tacka familjen som Wille fick åka dit med.

Det går runt

Vi blir aldrig friska, det går bara runt. Om ena personen blivit frisk så blir den andre sjuk. Trist men typiskt barnfamilj. Det har varit många nätter med dålig sömn på grund av dessa förkylningar.
Som jag skrivit förut så har jag anmält mig till föräldrautbildningen som anordnas av ABF. Information har gått ut via media och brev från skola/barnomsorg. Tyvärr är det bara 4 anmälda vad jag hörde senast. Fyra! Är inte det skandal? Är det inte fler som är intresserade av frågor som rör barnfamiljers vardag? Visst gäller det att prioritera tiden men enligt min mening är den här tiden väl investerad för jag investerar i min familj och förälder ska jag vara resten av mitt liv. Nio kvällar är inte så mycket egentligen när allt kommer ikring. Jag tror i alla fall att det kommer bli mycket intressant och roliga möten. Hoppas fler hänger på.

"Kan hälv"

Dagen i sig var lite speciell som ni förstår när/om ni läser nedanstående inlägg. Morgonen gick så bra här hemma. Tjejen hade gjort sig fin i håret och skulle titta sig i spegeln men hon sa att hon skulle visa spegeln. Det tyckte jag lät så härligt, alltså hon tittade inte för att bedömma hur hon såg ut utan hon visade hur vacker hon var för spegeln. Tänk om alla gjorde så.
Vid frukosten sa treåringen något som kunde ringa in nästan allt som innefattar treårstrots.
"Tjatar jag mamma? Nähä du... jag kan hälv"
Sen kom vi till dagis och själva lämningen gick bra men när jag precis skulle gå ut genom dörren snubblade prinsessan och slog sig i ansiktet. Hon blödde lite i tandköttet och framtänderna kändes lösa så på med jackan igen och iväg till tandläkaren. Väl hos tandläkaren gick det fort och bra. Malou var så duktig. Det såg ut som att det kommer gå bra men vi ska på återkontroll i december. Nu var det meningen att hon skulle dit på riktig kontroll i november men eftersom det gick så bra nu när vi var där så gjordes den undersökningen på en gång. Två flugor på en smäll :-) Malou var nöjd efter ha fått en ring och en tennisboll. Hon är lite svullen på överläppen och det var ju lyckat när det är fotografering på dagis imorgon.

Mormor är trasig

Trots den stora saknaden har det redan gått ett år. Idag är det ett år sedan vi pratades vid för sista gången. Bland det sista jag sa var till mamma var att hon skulle krya på sig. När jag fick beskedet att hon vandrat vidare fick jag panik och kunde inte riktigt tänka klart. Det går inte en dag heller utan att jag tänker på henne.
Det gör så ont även fast jag vet att hon har det bättre nu men saknaden värker i mig. Ringde till mamma nästan varje dag och vi pratade om allt möjligt, mest vardagliga saker, dom samtalen saknar jag väldigt mycket. Bara att få ringa och berätta när barnen är sjuka eller när man gjort något speciellt, ja vad som helst. Att kunna sitta på varsin sida om bordet och prata om ditt och datt över en kopp kaffe var något man tog lite förgivet men som var oerhört betydelsefullt.
Mamma är mamma, oavsett frisk eller sjuk, stark eller svag, mamma är ändå mamma och vi har bara en.
Malou säger att mormor är trasig och bor i himlen.

Nu i ro, slumra in, allra kärestan min,

låt en ängel ta din hand, bort till drömmarnas land,

och låt tankarna fly, till en ny dag ska gry.

Hur kan hon?

Hur lyckas denna lilla prinsessa driva oss till vansinne? Jo med hennes humör och starka vilja. Hon sätter oss verkligen på prov och jag räknar till 10 måååånga gånger.

Petitesser tenderar att blossa upp till jättesaker. Enligt henne själv är det hon som bestämer och då gäller det alltifrån vem (oftast hon själv) som ska hälla upp mjölken i glaset till vilka kläder hon ska ha. Får hon inte sin vilja igenom slår hon händerna för bröstet och ropar ut att nu är hon sur och sen går hon in på sitt rum. Det finns tillfällen då hon skriker rätt ut också. Suck, det är inte kul att behöva ta strid om minsta lilla småsak men men, det är väl en period som ska genomlidas, den så kallade treårstrotsen. Ibland mitt upp i allt gör hennes vansinnesutbrott att man blir lite småfnissig. Hon är bara för härlig alltså.

Jag ska göra vad jag kan för att bli en sån bra förälder som möjligt så därför ska jag gå föräldrautbildningen som ska bli via Abf. Intressant att få höra hur andra föräldrar resonerar kring uppfostran. Ska ju vara förälder resten av mitt liv så det är värt pengarna.

Bästa kvällen på länge

Mina tisdagar är inte att leka med... fullt upp precis hela dagen. Som för många andra barnfamiljer eller rättare sagt för de flesta ska man skynda hämta barn och sen hem och fixa middagen innan sockernivån är i botten. Idag var det pannkaka som stod på menyn och barnen jublade. Själv jublar man inte lika högt, en fis och sen är man hungrig igen.

Efter middagsbestyren åkte vi till Folkts Hus där det ikväll var Småstjärnorna. Det var "min" klass som arrangerade allt med bravur. De hade resverat plats åt oss längst fram. Kände oss som V.I. P och vi fick verkligen närkontakt med scenen och rökmaskinsröken i ansiktet ;-) Malou satt alldeles stilla och tittade storögt. William tyckte det var superkul eftersom han visste vilka de flesta som deltog var. Det var spännade och alla var jätteduktiga. Mest av allt var de modiga, väldigt modiga. Roligt också att det kom så mycket folk och klassen fick in en del pengar till klasskassan.

Varje kväll berättar vi för varandra vad som varit bra respektive dåligt med dagen. Wille tyckte det varit den bästa dagen på länge. Man blir alldeles varm i hjärtat när man hör det, en sån härlig känsla.

"Guben" har kört en busslast till Jorm så han sover i stugan i natt. Känns så tomt... Tur att han kommer hem imorgon.

Helgen blev alldeles... alldeles underbar

Som jag skrev förut så blev det kvällsmys till Dobidoo. I lördags var vi på crossbanan. Sista klubbmästerskapet flöt på utan skador. Extra roligt var att Willes farfar, farbror och kusin kom och tittade. Klubben bjöd på hamburgare synd att det var så få som kom men det berodde väl på vädret och att det var mycket annat på gång i Ström.

William skulle sova hos sin farmor och farfar eftersom kusinerna var där på besök. Lilla Malou ville ringa till sin farfar och det fick hon göra. Hon hade räknat ut att hon skulle fråga om hon också fick sova över. Till hennes stora lycka fick hon det trots sin ringa ålder. Efter middag och efterrätt lämnade vi barnen hos svärföräldrarna. När vi satt oss i bilen och åkte därifrån kändes det tomt och vad skulle vi göra nu? Vad gjorde man innan man fick barn?

Vi passade på att hälsa på våra bästa vänner. Deras lille prins somnade precis när vi kom och vi kunde umgås utan barn. När hände det sist? Uppskattar verkligen sådana härliga stunder, att få sitta stilla och prata utan att bli avbruten. Sen få sova en hel natt utan att bli sparkad och klängd på kändes alldeles underbart. Vilken härlig känsla att få vakna utvilad ;-)

Tack så mycket "Sarmor" och Farfar.

Fredag igen

Jaha, då är det snart fredag igen. Härligt härligt.
Fredagkväll är bland de bästa stunderna under veckan. Vi bullar upp med fredagsmys och tränger ihop oss i soffan för att titta på Dobidoo.
Vi har kommit överens om att vi ska dippa grönsaker imorgon. Måste erkänna att vi är inte alltid är så nyttiga av oss. Malou tänker inte äta grönsaker för hon har mycket bestämt talat om att hon minsann vill ha ostkrokar och sen la hon till chips också på önskelistan.
Hoppas att vi får vara friska den här helgen. Det går magsjuka på byn... huvva det vill jag inte ha in i mitt hus. Nu får det vara nog. Min kropp ömmar fortfarande efter att ha varit ett levande klätterträd för sjuka barn. Längtar efter att få sova en hel natt, själv och utan att någon trängs eller sparkar på mig.
På lördag är det dags för sista klubbmästerskapet i motocross. Känns lite vemodigt måste jag säga. Det har sin charm att "hänga" på banan. Tur att det kommer en vår.
Det händer lite i lilla Strömsund i helgen. Marknad på Folkes Bil, Golf turnering (Folkes Bil open) och sen party på kvällen... ja, inte för mig förstås. Är ingen direkt partypingla, mer en hemmapingla eller kanske rent ut sagt en soffpingla.
Söndagen ser ut att bli regnig så då kanske det passar att skrämma dammråttor.
Ha en trevlig helg!

Bild att bli glad av

Min lilla prinsessa.

Snacka om att leva i nuet med googles och godishalsband.

Sega maränger blev...

torra knular. Jag hade gjort maränger efter konstens alla regler enligt Leilas recept. Sonen hjälpte till med att vispa vilket vi gjorde länge, länge. Tillsatt god choklad och nu skulle det bli smaskens. Skjuts in i ugnen och där skulle de vara i 45 min. Jaha, vad göra då om inte sätta sig framför datorn... Glömde alldeles av de härliga marängerna i ugnen. Sonen ropade när det hade gått 70 minuter. De härligt sega marängerna var nu torrbollar. De ser läckra ut men när man sätter tänderna i dom så krackelerar läckerbitarna. Kanske jag måste införskaffa en kökstimer? Nåväl, det är väl bara att göra ett nytt försök. Tänker göra en ny omgång till jul om inte förr.

http://recept.nu/1.122165/leila_lindholm/bullar/agg_mejeri/sega_maranger

Äntligen...

kom jag till frisören. Hade fått byta tid på grund av jobbet men nu var det dags. Det är så skönt att få bli ompysslad en stund, dricka kaffe och få många skratt. Jag litar fullt ut på min frisörska och eftersom mitt hår blivit så slitet fick hon fria händer att göra något åt trasslet. Hade sparat ut ganska långt hår men nu har jag en rejält uppklippt frisyr som kräver lite styling.
Att jag inte tog för och efter bilder på mig själv, rackarns. Är mycket nöjd med resultet och roligt med förändring :-)
Tyvärr är jag inte van med att det tar lite tid att göra iordning burret på morgonen så imorse blev det lite väl bråttom på slutet.

Helgen som inte blev som vi tänkt

Helgen som vi sett framemot så mycket blev inte som vi tänkt :-(

Meningen var att vi skulle till crossbanan för att sonen skulle delta på klubbmästerskap men han vaknade idag med 40 graders feber. Det blev istället att stanna hemma och göra det bästa av situationen. Vi tröst äter av den paj som blev över igår. Behöver inte de kalorierna men den blev väldigt god.

Det är så trist när barnen är sjuka, jag känner mig så maktlös.

Nu ska jag ta mig i kragen och ta tag i tvätthögen som växt sig enorm. Kanske man får se botten av tvättkorgen innan kvällen.

Maken har lovat att fixa middagen idag. Undrar vad han tänker bjuda på?

Elevens val

Är så glad för att elevens val med motocross blev så lyckat.

Att vi fick och kunde genomföra dessa underbara dagar på banan.

Det var febril aktivitet hela tiden, ingen vila här inte. Det övades kurvtagning, hoppning, starter... det mesta som hör motocross sporten till.

Kul att träffa på elever i andra situationer än i klassrummet.

Hade underbart väder och det hände inga allvarliga olyckor.

Det mest plågsamma var väl kanske lite träningsvärk och att de tre dagarna redan hade gått...

Tack till alla som ställde upp!

Jag kunde!

Idag har jag kört cross för första gången. Oh my, jobbigt men superkul.

Först fick jag låna en 250 kubikare men det var alldeles för stor för mig. Sen körde jag en 85'a, mycket lämpligare. Det är inte enkelt det vill jag lova, med andra ord skitjobbigt. Jag var alldeles slut och nu på kvällen värker hela min kropp.

Som jag skrivit om förut så är jag en typisk stakethängare men jag kommer att dra ner på mina kommentarer i fortsättningen Det är inte så enkelt som det ser ut eller som duktiga åkare får det att se ut som. De flyger över hoppen, lägger ner crossen i kurvorna och ger järnet på raksträckorna. Jag var lycklig över att jag kom runt en kurva och sen var det min kropp som lättade från dynan men crossen stannade kvar på marken.

Idag har jag verkligen testat mig själv. Förutom att köra cross har jag också dragit släpvagn för första gången. Jag vet, det låter lite löjligt men jag har aldrig behövt dra släpvagn förut eftersom min man gör det så galant.
Det är aldrig försent att lära sig något nytt :-)

Höst höst, underbara höst

Jag liksom många andra har under helgen gjort höstfint.

Synd bara att helgerna går så fort men skönt att det varit så härligt väder.

Mina barn är duktiga på att pyssla. Här har det tillverkats halsband, pärlplattor (... just ja, måste stryka dom) och suddisar. Det förvånar mig att pärlor kan trollbinda barnen så. Lilltjejen kan sitta länge och trä pärlor. Skönt att hon sitter still en stund.

Nu ska jag ut och leta enris och pryda urnorna med. Kanske hinner binda ihop något fint arrangemang också innan det blir alldeles för mörkt ute.

Något till sig själv

Lätt att man glömmer sig själv nu när man mest tänker på om man måste köpa nya vantar, skor, överdragsbyxor till barnen nu när kylan kommer krypande. I somras fick jag presentkort hos Jojo av mina snälla svärföräldrar och nu har jag varit och inhandlat det fina halsband med berlock som jag så länge önskat mig. Kul att få ha något nytt till mina gamla paltor.

http://jojo-inredning.se

Första gången

Ja, det är första gången jag bloggar. Har skrivit något kort på my space men det är allt. Kommer att bli spännande att se om jag klarar av det men största hindret till ett misslyckande är väl att tiden inte räcker till.

Denna tid, den räcker aldrig till. Har ofta dåligt samvete för allt man borde ha gjort och stressen blir allt mer påtaglig. För mig är det så himla skönt att få åka till vår stuga i Jormvattnet för där är jag ledig på riktigt, det är vårt andningshål.

(se bild) Vi ses snart igen // Anna

Crossbanan

Har varit på crossbanan igen. Min son gillar verkligen denna fartfyllda sport. Jag är en typisk stakethängare, en som vet bäst men som aldrig själv provat. Alla känner väl igen sig i den rollen när man sitter framför tv'n och anser att man kunnat göra allt bättre själv. När jag inte hänger vid staket brukar jag hjälpa till med fikaförsäljningen som är varje träningstillfälle. Nu på måndag ska jag prova köra cross för första gången! Nervöst!!! Det går nog bra men kan aldrig tro att jag kommer upp i samma hastighet som min åttaårige son. Tycker att det är kul på banan för där är det trevligt folk och alla hjälps åt för att få det fungera på bästa sätt. Nu är tyvärr snart säsongen slut men innan snön faller kommer det vara 3 klubbmästerskap varav ett enduro. Kul om fler kunde komma och besöka oss på Österkälsbanan.

Scrapbooking

Ett av mina främsta intressen är scrapbooking. Tyvärr räcker inte tiden till men får jag en stund över så scrappar jag gärna. Jag kan ju inte sticka eller virka men klippa och klistra är jag en fena på. Har tagit mycket kort i sommar så jag har massor att scrappa vidare på. Ska fota mina alster så småningom så får ni se hur det kan se ut. Vet ni inte så är det bara att söka på google, det finns en uppsjö av denna hobby på nätet. Scrapbooking kommer ursprungligen från Amerika och växer sig allt starkare over here.